Lita på Gud (allt annat är avgudadyrkan)

Gud är GOD, vill dig väl och vill att du ska ha ALLT som Han har tänkt för dig. Men Han vill också att du ger Honom ditt hjärta, litar på Honom först, och sätter ditt hopp till Honom.

Vem Gud är och vill vara för oss

Du, endast du, är värd att frukta. (Ps 76:8)
Ni är mina vittnen, säger Herren, och min tjänare som jag utvalt, för att ni ska känna mig och tro mig och förstå att Jag Är. Före mig blev ingen Gud formad, efter mig ska ingen komma. Jag, jag är Herren. Förutom mig finns ingen frälsare. (Jes 43:10-11)
Men välsignad är den som litar till Herren och har Herren till sin trygghet. Han är som ett träd planterat vid vatten som sträcker sina rötter till bäcken. Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna. Det oroas inte under torra år, och det slutar aldrig att bära frukt. (Jer 17:7-8)

Att frukta Gud innebär inte att vara rädd för Honom, utan om att vörda Honom genom att leva rättfärdigt. Gud var och är och kommer alltid att vara densamme. Endast Han kan rädda oss från ondska. Gör du Honom till din trygghet kan ingenting komma emot dig! Han vill att vi ska ha den inställningen, att vi ska ta flykt under Hans vingar. Han har omsorg om dig och vill dig väl.

Vad är avgudadyrkan?

för mitt folk har begått en dubbel synd: De har övergett mig, källan med det levande vattnet, och gjort sig usla brunnar som inte håller vatten. Men är det inte du själv som vållar dig detta, genom att du överger Herren din Gud när han vill leda dig på den rätta vägen? (Jer 2:13-17)
Så säger Herren: Förbannad är den som litar till människor och söker sin styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från Herren. Han är som en torr buske på heden och får inte se något gott komma. Han bor på brända platser i öknen, på salt jord där ingen bor. (Jer 17:5-6)

Allt som vi förlitar oss på, förtröstar på i tider av nöd (eller i det vardagliga livet för den delen), är en avgud. Till och med när vi väljer att lita på oss själva före Gud, blir vi själva avgudar.

Pengar och försörjning

Ingen kan tjäna två herrar. […] Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. (Matt 6:24-33)

Mammon är en penga-avgud, och vad Jesus egentligen säger här är: att oroa oss för vår försörjning är samma sak som att tjäna två herrar, vilket vi inte kan. Han vill att vi söker Honom FÖRST. Före allt annat. Då kommer vi få allt vad vi behöver.

En man kom fram till Jesus och frågade: "Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?" […] Och vill du gå in i livet, så håll buden." Han frågade honom: "Vilka?" Jesus svarade: "Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och mor. Och du ska älska din nästa som dig själv." Då sade den unge mannen till Jesus: "Allt det har jag hållit. Vad är det då jag saknar?" Jesus svarade: "Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig." När den unge mannen hörde det svaret gick han bedrövad bort, för han ägde mycket. Jesus sade till sina lärjungar: "Jag säger er sanningen: det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." (Matt 19:16-24)

Det är svårare att förlita sig på Gud för sin försörjning när man har allt på det torra. Vet man att man har en massa pengar på kontot och allting under kontroll, så behöver man ju inte Gud…? Den inställningen är farlig, enligt Jesus!

Tacksamhet

Det är viktigt att minnas vad Gud har gjort OCH vara tacksam för det!

Han upprättade ett vittnesbörd i Jakob, han gav sin undervisning i Israel och befallde våra fäder att lära ut den till sina barn, så att den blev känd för det kommande släktet, de barn som skulle födas. De i sin tur skulle berätta för sina barn, så att de sätter sitt hopp till Gud och inte glömmer Guds gärningar utan följer hans bud. De ska inte bli som sina fäder, ett trotsigt och upproriskt släkte med opålitligt hjärta och en ande trolös mot Gud. (Ps 78:5-8)

Sedan följer en beskrivning av vad Gud gjorde för Israels folk: Han klöv havet och ledde dem med molnskyn om dagen och eldsken om natten – och Han klöv klippor i öknen och gav dem vatten ur dem. Ändå fortsatte de synda, gjorde uppror och var missnöjda. Gud blev arg, men ÄNDÅ lät han mat regna från himlen! Sedan kom död över folket som resultat av deras synd, varpå folket vände om. Men det var ingen ärlig omvändelse:

Men de trotsade och frestade Gud den Högste, de höll inte fast vid hans vittnesbörd. De vek trolöst tillbaka som sina fäder, de gav vika som en opålitlig båge. De väckte hans vrede med sina offerhöjder och kränkte honom med sina avgudabilder. (Ps 78:56-58)

Och vidare:

De gjorde en kalv vid Horeb och tillbad en avgudabild, de bytte bort sin härlighet mot bilden av en tjur som äter gräs. De glömde Gud, sin Frälsare, som gjort väldiga ting i Egypten, [...] De band sig till Baal-Peor och åt av offren till de döda, [...] De tjänade deras avgudar, och dessa blev en snara för dem. De offrade sina söner och döttrar åt onda andar, de spillde oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod som de offrade åt Kanaans avgudar så att landet vanhelgades av blodet. De blev orena genom sina gärningar och var trolösa i allt de gjorde. (Ps 106:19-21; 28; 36-39)

Här beskrivs dessa händelser ur Guds perspektiv:

"Jag lyfte bördan från hans axlar, hans händer blev fria från lastkorgen. I nöden ropade du och jag räddade dig. Jag svarade dig, dold i åska, jag prövade dig vid Meribas vatten. Hör, mitt folk, jag vill varna dig! Israel, om du bara ville lyssna på mig! Hos dig får ingen annan gud finnas, du ska inte tillbe en främmande gud. Jag är Herren din Gud som har fört dig upp ur Egyptens land. Öppna din mun helt så ska jag fylla den! (Ps 81:7-11)

Folket glömde vad Han gjort och var missnöjda med Hans lösningar. Förstå vilken otacksamhet! Men detta är en viktig lärdom för oss! Hur lätt är det inte att glömma allt vad Gud redan gjort för oss och börja oroa oss för saker? Men om vi lyfter blicken och ser på Honom, så ser vi också att Han alltid kommer att vara lika trofast.

Avgudar är patetiska

Så säger Herren: Ta inte efter hednafolkens sätt, låt er inte skrämmas av tecknen på himlen därför att hednafolken skräms av dem, för folkens seder är tomhet. Man hugger ett träd i skogen, och hantverkarens händer formar det med yxan. Man pryder det med silver och guld och fäster det med hammare och spik så att det inte faller omkull. Som fågelskrämmor på ett gurkfält står de där och kan inte tala. Man måste bära dem, för de kan inte gå. Var inte rädd för dem, för de kan inte göra något ont, inte heller något gott. (Jer 10:2-5)
Vad nytta gör en avgud som en människa har snidat, eller en gjuten avgud som är en falsk lärare? Den som gör den litar till sitt eget verk. Han gör avgudar som inte kan tala. Ve den som säger till träbiten: ”Vakna!” och till en stum sten: ”Res dig!” Kan den undervisa? Den är överdragen med guld och silver, men det finns ingen ande i den. Men Herren är i sitt heliga tempel. Var stilla inför honom, hela jorden! (Hab 2:18-20)

Avgudar är ibland egna föreställningar, egna hantverk och egna påhitt. Men ibland är de demoner, och det är faktiskt demoner man tillber. Om jag virkar en liten figur som jag ställer på en hylla i mitt hem – kan den rädda mig från svårigheter då? Det kan verka patetiskt. Och det är det också! Alla avgudar är lika patetiska, oavsett om de är påhittade föreställningar, eller om de är demoner.

[…] Deras egen styrka är deras gud. (Hab 1:11)

Habackuk beskriver hur Gud ska uppväcka kaldeerna från Babel emot Juda och Jerusalem, och ger ett exempel på att min egen styrka/förmåga/intelligens/… också kan vara en avgud.

Ta inga beslut utan Gud

Ve de upproriska barnen! säger Herren. De rådslår utan mig, de sluter förbund utan att min Ande är med, så att de därigenom hopar synd på synd. De drar ner till Egypten utan att ha rådfrågat min mun, för att söka skydd hos farao och få tillflykt under Egyptens skugga. Faraos beskydd ska bli er till skam, tillflykten under Egyptens skugga en förödmjukelse. (Jes 30:1-3)

Egypten och farao står för vad som helst som vi söker skydd hos, som inte är Gud. Och det är tydligt hur Gud ser på detta.

Avgudadyrkan är att vara otrogen mot Gud

hon (Juda) orenade landet med sin lättsinniga otukt och begick äktenskapsbrott med sten och trä [...] Bekänn nu din missgärning, att du har avfallit från Herren din Gud och löpt hit och dit efter främmande gudar under alla gröna träd. Du har inte lyssnat till min röst, säger Herren. (Jer 3:9; 13)

Hesekiel (16 och 23) beskriver till och med hur Gud visat honom (rätt ingående) hur Han upplever avgudadyrkan utifrån brudgummen, vars brud beter sig som en prostituerad.

Guds löften till oss

Här är några av Guds underbara löften som Han har gett oss:

Herren har sin glädje i dem som vördar honom, som hoppas på hans nåd. (Ps 147:11)
Lovad är Herren! Dag efter dag bär han oss, Gud är vår frälsning. (Ps 68:20)
Kasta din börda på Herren, han ska ta hand om dig. Han låter aldrig den rättfärdige vackla. (Ps 55:23)
Herren bevarar dig, Herren är ditt skydd på din högra sida. Solen ska inte skada dig om dagen, inte månen om natten. Herren ska bevara dig från allt ont, han ska bevara din själ. Herren ska bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid. (Ps 121:5-8)
Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De springer utan att mattas, de vandrar utan att bli trötta. (Jes 40:29-31)
Var inte rädd, för jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min. Om du går genom vatten är jag med dig, eller genom strömmar så ska de inte dränka dig. Om du går genom eld ska du inte bli svedd, lågan ska inte bränna dig. För jag är Herren din Gud, Israels Helige, din Frälsare. (Jes 43:1-3)

Visst är det fantastiskt att Gud, som skapade universum, har allt detta goda för DIG?! Han är SÅ god! Det är så här Han är. Han vill bara det bästa för dig! Men Han vill ha HELA dig först!

Vad Gud vill ha av oss

Det är inte för dina slaktoffer jag går till rätta med dig, dina brännoffer är ständigt inför mig. Jag vill inte ta tjurar från ditt hus eller bockar från dina fållor, för skogens alla djur är mina, boskapen på de tusen bergen. Jag känner alla fåglar på bergen, allt som rör sig på marken är mitt. Om jag vore hungrig skulle jag inte säga det till dig, för världen är min med allt vad den rymmer. Skulle jag äta tjurars kött eller dricka bockars blod? Nej, offra lovets offer till Gud, uppfyll dina löften till den Högste och ropa till mig på nödens dag. Jag ska rädda dig, och du ska ära mig." (Ps 50:8-14)
Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. (Fil 4:6-7)

Gud vill ha din tillbedjan, din förtröstan och din tacksamhet. Utifrån det kommer du kunna ge Honom mycket mer. Men det börjar där.

Oroa dig inte, be istället!

Men Gud vet ju vad jag behöver, varför måste jag be?

Bekymmer och oro är ofta din hjärna som försöker skapa trygghet, vanligtvis genom att få dig att agera så att din överlevnad blir säkrad. Vi är programmerade att tänka konkret. Är du hungrig, äter du. Är du törstig, dricker du. Behöver du pengar, jobbar du extra eller lånar. Vi är tränade att lösa konkreta problem med konkreta lösningar. Vår ”normala” syn på livet – eller vår verklighet – är konkret (vi tror på sådant vi kan ta på, lukta, se, höra…)

Ibland är det onda andemakter som fyller dig med oro. Dessa har alltid som mål att få dig bort ifrån Gud. Bön är en rebellisk handling EMOT vår verklighet och EMOT onda andemakter. Varje gång du ber och begär något från Herren, proklamerar du att det du ser i den här verkligheten, betyder mindre än den verklighet som Gud lever i. Du böjer dig inför Gud och underordnar din verklighet under Hans verklighet.

När du kombinerar ORO med BÖN, ändrar du på var du söker efter trygghet. Hjärnan söker efter konkreta lösningar, men när du byter fokus och ber, och begär inför Herren vad du behöver, i den stunden skiftas din blick mot Honom och gör Honom till din trygghet. Ditt fokus är inte längre på vad du kan göra i situationen, utan på vad Gud kan göra.

Det grekiska ordet som översatts till ”åkallan” i bibelordet ovan betyder att angeläget vädja, begära, tigga, ropa efter. Du måste tillämpa samma engagemang i bön som den nivå av oro du har, och göra detta med tacksägelse!

1. Tacka Gud för allt du redan har.
2. Tacka Gud i förväg för bönesvar.

Att ha en desperat längtan efter Gud

Saliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket. (Matt 5:3)

Är man fattig i pengar blir man ju ganska desperat. En hemlös som tigger på gatan är beroende av att få försörjning från människor som har mer än dem. Att vara fattig i anden innebär att inse att jag är beroende av en frälsare, någon som har mer resurser än jag. Att jag inte kan göra något själv. Jag behöver Gud i mitt liv.

När man i livet kommer till en livsstil där man har allt man behöver och inte är desperat efter Guds hjälp – då är man farligt ute. Gud vill att vi är fattiga i anden (desperata efter Honom). Det är nyckeln till allt Han har för oss. Och det kan vi vara oavsett om vi har det bra eller inte. Inställningen ska vara:

”Jag behöver dig Gud, jag klarar mig inte utan dig. Jag vill inte ta ett enda steg utan dig.”

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande. Förkasta mig inte från ditt ansikte och ta inte din helige Ande ifrån mig. Det offer Gud vill ha är en förkrossad ande. Ett förkrossat och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud. (Ps 51:12-13; 19)

Gud föraktar inte ett förkrossat hjärta! Han skyndar till det! Göm inte hur trasig du är inför Gud, för Han vill inget hellre än att läka ihop dig och hjälpa dig.

Den som sitter under den Högstes beskydd och vilar under den Allsmäktiges skugga, han säger till Herren: "Min tillflykt och min borg, min Gud som jag litar på." [...] Du har sagt att Herren är ditt skydd, du har gjort den Högste till din tillflykt. [...] "Han älskar mig, därför ska jag befria honom, och jag ska beskydda honom eftersom han känner mitt namn. Han ropar till mig och jag svarar honom. (Ps 91:1-2; 9; 14-15)

Guds löften har villkor. Du måste sätta dig under Hans beskydd och vila under Hans skugga. Du måste säga till Honom att Han är din tillflykt och att Han är den du litar på. Du måste uttala detta. Han befriar och beskyddar dig därför att du älskar Honom och känner Honom!

Han har sagt dig, du människa, vad som är gott. Vad begär Herren av dig annat än att du gör det rätta, älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Gud? (Mika 6:8)

Har du inte, eller är du inte säker på om du har, tagit emot Jesus som din personlige Frälsare och Herre? Romarbrevet 10:9-10 säger:

För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.

Svårare än så är det inte! Om du helhjärtat lämnar ditt liv till Jesus, så kommer Han att göra resten. Börja läs i Bibeln, exempelvis Johannesevangeliet, och kontakta en församling i din närhet som kan hjälpa dig på din vandring. Vi behöver varandra på vägen.

En kommentar

  1. Pingback:Att i prövningar förädlas som silver (och en notering om tionde)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.